Prequeltrilogin är sprängfylld med fantastiska små ögonblick som vi älskar varje gång vi ser dem. Vi har valt ut våra tio favoritögonblick från prequeltrilogin.. Det behöver inte nödvändigtvis vara de största eller mest välkända scenerna, även om sådant så klart också är med. Vår utgångspunkt har istället varit att hitta några av alla små guldkorn som vi tycker är extra bra. Vi har inte rangordnat ögonblicken utan presenterar dem i stället i kronologisk ordning.

När ni läst i genom vår lista vill vi gärna att ni kommer med era egna åsikter. Håller ni med oss om de scener vi valt ut? Vi vill gärna att ni även fyller på med era favoritögonblick i kommentarsfälten under artikeln.

 

Ljussabeln genom dörren

De två jediriddarna Qui-Gon Jinn och Obi-Wan Kenobi har i hemlighet sänts till Naboo för att med diplomati lösa konflikten som föranlett Handelsfederationens blockad av planeten. Det hela spårar snart ut när de neimodianska ledarna försöker döda jediriddarna. Qui-Gon och hans padawan är dock fast beslutsamma om att nå fram till ledarna, även om en skottdörr råkar vara i vägen.

Oavsett i vilken ordning du ser filmerna så visar den här scenen upp ett användningsområde för ljussabeln som vi aldrig tidigare sett. Inom loppet av de första minuterna får vi se exempel på en av sagans mest okonventionella jediriddare. Vissa scener fungerar bara för att de är riktigt häftiga, och det är inget fel med det.

 

Podrace

Jediriddarna och drottningen av Naboo tvingas till okonventionella metoder för att ta sig till Coruscant. De måste satsa hela sin framtid på en seger i Tatooines kapsellopp. Det är snabbt, farligt och brutalt. Men det finns ett hopp i den unge slavpojken Anakin Skywalker.

Den för inte fram filmens handling nämnvärt mycket. Men det är onekligen en av de bästa och mest spännande actionscenerna i hela prequeltrilogin, dessutom är scenens CGI spektakulär än idag.  Är det något prequelfilmerna ska hyllas för så är det dess förmåga att sömlöst expandera dess många världar. Vi har varit bekanta med Tatooine sedan 1977, och sedan 1999 har podrace varit en lika naturlig del av ökenplaneten som dess tvillingsolar.

 

Darth Maul gör entré

Jediriddarna och drottning Amidala försöker återta palatset i Theed och fånga vicekonungen. De kämpar sig genom en hangar full av stridsdroider och närmar sig de två tunga metalldörrarna som leder in i palatset. Innan de når fram öppnas dörrarna. På andra sidan står djävulen personifierad.

Darth Mauls entré tillhör en av de bästa. Den är inte bara mäktig utan också mycket skickligt hanterad av George Lucas och John Williams. Trots att vi redan har sett honom mer än en handfull gånger i filmen så är det här – i slutet av filmen – hans stora introduktion. Inga ord behöver yttras. Bilderna och musiken säger allt vi behöver veta.

 

Jango möter Obi-Wan

Obi-Wan Kenobi har följt spåret av en mördare till den mystiska planeten Kamino. Där introduceras han för prisjägaren Jango Fett och hans son.

När Obi-Wan går in i Jangos lägenhet vet han genast att det är den man han söker. Jango vet genast varför jedin är där. Det finns en underliggande realism som avslöjas genom deras hövlighet mot varandra. Dialogen är väldigt korthuggen och skarp. Anspänning är slående. Sedan följer en av sagans hårdaste slagsmål mellan de två.

  

Shmis begravning

Anakin sitter på knä framför sin moders grav. Han var inte tillräckligt stark för att rädda henne. Han var inte stark nog. Men han lovar att han inte ska misslyckas igen.

Det kan tyckas vara en anspråkslös scen. Anakin går inte över till den mörka sidan förrän i nästa film, men redan här etableras det tema – själva grundstenen i hans fall – som får honom att ta steget. Föga vet Anakin vad hans känslomässiga löfte kommer få för konsekvenser. Ett fantastiskt litet exempel på hur George Lucas placerar ur ledtrådar i sina filmer som inte betalar sig förrän långt senare.

 

Dammolnet

Klonkriget har börjat. Vid slaget om Geonosis möts de separatistiska droiderna mot Repulikens kloner i det första stora slaget. Handelsfederationens skepp försöker fly från planeten men skjuts ner av Republiken och störtar ner till marken. Nedslaget river upp ett enormt moln av sand, grus och damm.

Egentligen finns det så otroligt mycket som vi gillar med slaget om Genonosis. Men vi väljer att lyfta fram det här korta klippet som illustrerar krigets mer skitiga sida. Dessutom är det riktigt häftigt när allt man ser bara är de olikfärgade laserskotten som skjuts åt olika håll.

 

Anakin och Padmé på verandan

Anakin plågas återigen av mördrömmar. Den här gången handlar de om att hans hustru dör i barnsäng. Rädd över att de ska besannas tvekar han först att berätta för henne – eller någon annan –  om sina mörka visioner.

Anakins och Padmés kärlekshistoria har stundom fått kritik för att vara för romantiserad. I Episod III är den betydligt mer nedtonad och även betydligt bättre gestaltad. Lägg märke till Hayden Christensens skådespeleri där han diskret hämtar inspiration i sitt sätt att tala och röra sig direkt från Darth Vader i originaltrilogin. Dessutom har Coruscant aldrig sett så vacker ut som den gör här.

 

Padmés grubbel

Solen går ner över Coruscant, och kanske även hela galaxen. Anakin står ensam kvar i jediordens mittpunkt. Han har ställts inför ett omöjligt val. Ska han välja jediorden eller Palpatine? Ska han välja det han vet är rätt eller det han innerst inne vill? Ska han rädda livet på sina vänner eller den han älskar? I en annan del av den ändlösa staden står Padmé och bevittnar Anakins dilemma.

Scenen beskrivs som typisk för George Lucas. Han har länge hävdat att Star Wars är stumfilmer där dialogen egentligen inte spelar någon roll. Här löper han linan ut. Helt utan dialog och ljudeffekter är den lika kuslig som den är vacker.

 

Operascenen

Det är den slutgiltiga pusselbiten i Palpatines plan att locka Anakin Skywalker till den mörka sidan. I skydd av salongsmörkret berättar han den fascinerande tragedin om Darth Plagueis den vise.

Darth Plagueis var en av sithernas mörka lorder. Han var så mäktig och vis att han kunde använda Kraften för att påverka midichlorianerna för att skapa liv. Han hade sån kunskap om den mörka sidan att han kunde undanhålla de han älskade från döden.

Det antyds inte bara att det finns en möjlighet att lura döden, utan att även Anakin skapades av sitherna. Och till och med de tidigare så bespottade midichlorianerna blev plötsligt mycket intressantare.

 

Order 66

Tiden har kommit. Palpatine sätter spiken i kistan för jediriddarna när han utfärdar order 66. Runt om i galaxen vänder sig klonsoldaterna – som tidigare kämpat sida vid sida med jediriddarna – mot dem.

Sagans kanske mest tragiska scen är även en av dess allra vackraste. I ett flera minuter långt visuellt och musikaliskt medley färdas vi till många hörn av galaxen och får bevittna hur jediriddarna – väktarna av fred och rättvisa i galaxen – möter sina öden. Än idag får vi en klump i halsen varje gång vi ser scenen.