Få saker är så karakteristiska för en filmserie som den gula öppningstexten är för Star Wars. Alla filmer i sagan börjar på samma sätt. Tystnad med orden ’För länge sedan i en galax långt, långt bort….’ som lyser upp biografen med ett svagt blått sken. Sedan följt av Star Wars-logotypen som bokstavligt talat brakar fram till de mest pampiga tonerna som John Williams någonsin har komponerat.

Idén med en öppningstext som förklarar händelserna som leder upp till en films början var inte ny när Star Wars kom. Det var ett välkänt knep från 1940- och 1950-talens matinéfilmer såsom Blixt Gordon. Det var nämligen för dyrt att filma onödigt långa sekvenser där filmens regler sätts upp, så istället förklarade man allt värt att veta i en kort och koncis text.

George Lucas, som älskade att se på söndagsmatinéerna på bio som barn, inspirerades och tog vara på knepet.

Redan i de första utkasten av manuset till Star Wars: Episod IV - Nytt Hopp hittar man versioner av öppningstexter. Den längsta versionen hittar man i det andra utkastet. Där består texten av 217 ord. Det är nästan tre gånger så mycket mot vad det slutligen blev.

”Svårigheten med att skriva öppningstexten är att man måste vara varsam med att inte använda för många svåra ord som inte publiken förstår. Det är som att skriva en dikt,” berättar George Lucas.

Han visade den ofärdiga filmen för sina vänner för första gången på 1970-talet. Brian De Palma höjde händerna i luften och sade ”George, du är inte klok! Låt mig sitta ner och skriva det här åt dig”. Han hjälpte Lucas att korta ner och forma texten till vad den är idag.

Även grafiskt är det mycket som har ändrats sedan starten. Tidigt i produktionen av Nytt Hopp fanns planer på att låta Star Wars-logotypen rulla upp tillsammans med resten av texten, istället för att den som nu, skjuts iväg från publiken.

Under produktionens gång användes även flera olika logotyper. Den slutgiltiga Star Wars-logotypen designades av Suzy Rice. Eftersom Nytt Hopp fortfarande var i produktion fanns det inga färdiga bilder från filmen. Rice fick istället designa logotypen på eget bevåg efter George Lucas vaga direktiv om att han ville ha ”något väldigt fascistiskt”.

Rice hade turligt nog kvällen innan sitt möte med Lucas läst en bok om tysk tryckkonst. Hon tänkte genast på ett redan existerande typsnitt. Helvetica designades 1957 under namnet Haas Grotesk av den schweiziske typografen Max Miedinger.

Rice ville skapa något liknande. Med Helvetica som bakgrund började hon rita upp logotypen. Bokstäverna formades så saktliga om och fick en modernare och futuristisk prägel passande en science fiction-film. Hon valde också att dela upp orden och lägga dem på två rader.

Logotypen visades upp för Lucas som gillade det han såg men tyckte att det såg ut som det stod ’Tar Wars’. Rice återvände till ritbordet och satte ihop S:en i början och slutet av titeln med de närmaste bokstäverna. Resultatet blev betydligt mer lättläst och godkändes utan några fler anmärkningar.

Arbetet att skapa öppningstexten föll, liksom alla andra effekter, till de unga personerna som jobbade på det nystartade specialeffektsföretaget Industrial Light & Magic, ILM. Man skulle kunna tro att effekten av att få texten att sakta rulla från underkanten av bilden och bort i fjärran är resultatet av den mest komplicerade teknologin. Men personerna på ILM var påhittiga och lyckades använda simpla tekniker och få det att bli häpnadsväckande effekter.

I fallet med öppningstexten så tryckte man upp texten på en genomskinlig plast som man sedan placerade ovanpå ett ljusbord.

Genom att rigga upp en filmkamera som var vinklad snett ner mot texten, kunde man med hjälp av en dator programmera kameran att förflytta sig över texten i en konstant hastighet rakt bakåt.

På så sätt fick man fram illusionen av att texten rör sig bort mot fjärran. Det är alltså egentligen inte texten som rör sig, utan kameran som sveper över den.

Senare redigerade man in Suzy Rices Star Wars-logotyp och lade till ett stjärnfält i bakgrunden. Man använde sig av den här metoden för samtliga tre filmer som spelades in på 1970- och 1980-talet.

Den som är skarpögd kan lägga märke till att dessa öppningstexter är skeva. Ett bevis på att metoden inte var helt felfri.

Trots allt arbete som lagts ner i att göra öppningstexten till vad den är, så var det nära att allt skulle gå i stöpet. Det amerikanska regissörsfacket påpekade att det fanns regler som skulle följas för var och när en films stora stjärnor och de mest betydande medlemmarna i filmteamet skulle presenteras. Det skulle ske i början av filmen.

Detta stred helt mot Lucas vision. Om massa namn dök upp på bioduken medan öppningstexten förklarade en stor del av berättelsen i Star Wars skulle publiken inte komma i rätt läge, och en del av storslagenheten i filmen skulle gå förlorad. Att ta bort öppningstexten var inte ett alternativ. Lucas ville istället lägga alla namn i slutet av filmen. Han stod på sig och facket som ansåg, såsom många andra, att Star Wars skulle floppa rejält, gav till slut med sig.

När Nytt Hopp blev en succé och produktionen av Rymdimperiet Slår Tillbaka påbörjades var facket inte lika tillmötesgående. Nu när dem hade facit i hand konstaterade de att dem inte bara hade låtit en oerhört framgångsrik film slippa undan reglerna, det var världens mest framgångsrika film någonsin. Facket kunde bara inte se genom fingrarna med uppföljaren också.

Men om George Lucas hade kunnat förverkliga sin vision till den första Star Wars-filmen, tänkta han absolut inte tumma på några detaljer till uppföljaren. Ingen skulle få stå bakom hans rygg och peka och säga hur hans filmer skulle utformas.

Facket stämde Lucas på en kvarts miljon dollar och försökte samtidigt stoppa filmen från att visas på biograferna. Grälet med facket fick till slut George Lucas att betala böterna. Strax därefter gick han ur facket, vilket var ett väldigt kontroversiellt drag från en sådan framgångsrik filmskapare.

I efterhand har han blivit hatad och sågad av Hollywood-folket, men å andra sidan möjliggjorde det för Lucas att kunna bestämma helt över sina filmer. Det fanns inte längre någon tvekan om hur öppningstexten skulle vara utformad.

När Rymdimperiet Slår Tillbaka hade sin amerikanska premiär den 21 maj 1980 blev publiken väldigt förvånade. I början av öppningstexten hade man inte bara lagt till undertiteln, man hävdade också att det var den femte episoden.

För publiken var det helt ologiskt eftersom man hade antagit att Nytt Hopp, som då endast gick under titeln Star Wars (sv. Stjärnornas Krig), var den första episoden. Många trodde att dem på något märkligt vis gått miste om tre episoder av dåtidens största filmepos.

Då hade man filmat en ny öppningstext, med samma text men med tillägget ’Episod IV – Nytt Hopp’ i början

För att Nytt Hopps öppningstext inte skulle bli längre när man lade till undertiteln så gjorde man om de två första styckena så att orden stod tätare än vad dem ursprungligen gjort. På så sätt blev texten bara en rad längre, trots att lade till tre rader.

Tyvärr var man inte helt noggrann när man gjorde om öppningstexten. Den nya versionen av öppningstexten blev nämligen lite skev, och är det än idag i den amerikanska versionen av filmen.

När Det Mörka Hotet producerades var förväntningarna skyhöga. Många effekter hade gått från att vara praktiska modeller till digitala effekter i ett datorprogram. Öppningstexten var inget undantag. Trots att man tänkte använda sig av en ny metod så var man extra mån om att göra den nya öppningstexten identisk med de tre tidigare. Men under de 16 år som separerade Jedins Återkomst och Det Mörka Hotet försvann på något sätt mycket information om hur öppningstexterna gjordes. Man hade aldrig brytt sig om att anteckna sådana saker, så all kunskap om färger, teckensnitt och mått var förlorade.

En helt ovetande John Knoll blev väldigt förvånad när han letade igenom Lucasfilms arkiv utan att hitta något. Han jobbade på ILM och var nyutnämnd chef och ansvarig för de visuella effekterna i de tre nya Star Wars-filmerna, och hade personligen tagit på sig ansvaret att göra öppningstexten till Det Mörka Hotet.

”Det visade sig att nästan vartenda element var tvunget att matchas genom ögonmått,” minns Knoll. ”Vi visste att tre olika teckensnitt hade använts, samma tre i alla av trilogins filmer: ett teckensnitt till ’För länge sedan i en galax långt, långt bort…’, ett annat teckensnitt till undertiteln, och ett sista till själva texten. Men vi behövde fortfarande identifiera vilka teckensnitt det var.”

För att göra detta sände Knoll de ursprungliga öppningstexterna till konstateljén på Industrial Light & Magic, där typografiexperter gick igenom sina böcker, sida för sida, för att hitta exakt vilka teckensnitt som använts.

Nästa problem att reda ut var vilken slags kameralins som användes när man filmade texten. Skulle man använda fel lins så skulle synvinkeln bli fel. Men Knoll hade tur. Han lyckades söka upp Peter Daulton, en assisterande kameraman för Jedins Återkomst. Han trodde att Knoll behövde en 24 mm lins, och när Knoll senare testade en datoriserad 24 mm lins så stämde det perfekt.

Resterande informationsmängder som saknades var hastigheten och färgen på texten, samt vilken vinkel den skulle ses ur. Ögonmåttet fick återigen en framträdande roll.

För att sedan ta reda på hur snabbt texten skulle rulla satte sig helt enkelt Knoll ner och räknade hur många bildrutor som förflöt mellan två rader. En simpel lösning, kan tyckas, men det gjorde att man fick reda på exakt hur snabb texten behövde vara.

Färgen och vinkeln bestämdes genom att man lade ut flera prover som man jämförde med dem gamla öppningstexterna. ”Det gällde bara att välja det prov som var exakt som det man använde i originaltrilogin,” berättar Knoll.

Även om man nu hade alla grundläggande element så var det mycket jobb kvar. Föremål som fotograferas med en vanlig kamera beter sig annorlunda mot objekt som existerar i datorer.

”Jag skrev in texten i Illustrator,” förklarar Knoll. ”Sedan väntade jag på godkännande från George Lucas angående radbytena. Han bryr sig verkligen om typografin.”

På det här stadiet var texten bara ett rektangulärt block. Knoll importerade sedan bildfilen till programmet form-Z, som förvandlade blocket till ett objekt som kan användas i ett 3D-program.

”Sedan importerar jag det till Electric Image och renderar det utan ljussättning eller något annat. Det går bara genom 3D-programmet för att få rätt perspektiv.”

Eftersom man senare bara behövde byta ut texten gick det betydligt snabbare och lättare att skapa öppningstexterna för Klonerna Anfaller och Mörkrets Hämnd. Den digitala teknologin gjorde också att man från Lucasfilms sida ville göra en grafisk översättning av öppningstexten till några av västvärldens största språk. Detta var en väl bevarad hemlighet.

När Det Mörka Hotet gick upp på biograferna i Finland den 6 augusti 1999 fick sig biopubliken en rejäl chock när den karakteristiska gula texten var på finska. Många biobesökare som hade sett originalversionen på engelska hävdade dessutom att den finska översättningen var dåligt gjord.

Den svenska översättning sågs dock som välgjord, trots att den var omdebatterad. Många filmentusiaster tyckte att odubbad amerikansk film ska ha en amerikansk öppningstext och i stället textas på vanligt manér i underkant av bilden.

Resultatet av protesterna blev att filmdistributören 20th Century Fox tog beslutet att man bl.a. i Sverige skulle visa båda textningarna av filmen.

När den s.k. Star Wars-trilogin släpptes på DVD hösten 2004 så bestämde man sig för att även översätta öppningstexterna i Nytt Hopp, Rymdimperiet Slår Tillbaka och Jedins Återkomst till 13 olika språk.

”Vi fick möjligheten att göra om öppningstexterna till olika språk,” berättar DVD-producenten Van Ling. ”Vi var mycket mer exakta nu, än vad de tidigare översättningarna var. Ett exempel är en accent i den tyska titeln för Rymdimperiet Slår Tillbaka som var fel, och den hade varit där i över 20 år.”

Van Lings uttalande är en sanning med viss modifikation. Till de svenska öppningstexterna så använde man exakt samma översättning som man hade när specialversionen av Star Wars gick på bio 1997.

När man textar på vanligt sätt, såsom man gjorde 1997, så brukar man förkorta texten så att publiken ska hinna läsa. När man gjorde den grafiska översättningen 2004 levde dessa förkortade översättningar kvar. Detta är tydligast i Rymdimperiet Slår Tillbaka där ’young Skywalker’ på svenska, kort och gott, blivit ’Luke’ istället för ’unge Skywalker’ som är mer korrekt.

För det mesta är de svenska texterna inte lika långa som originalen. Det är endast Det Mörka Hotet som lyckades bli exakt lika lång som sitt amerikanska original. Värst är Mörkrets Hämnd som blev tre rader längre på svenska, och Nytt Hopp som blev lika många rader kortare.

Även Det Mörka Hotet, Klonerna Anfaller och Mörkrets Hämnd har en del fel, trots att man där var mycket noggranna med översättningarna.

Ett exempel är att alla öppningstexter avslutas med fyra punkter. I den svenska versionen av Det Mörka Hotet har man dock bara tre. Grammatiskt är det i och för sig rätt med tre, men ur Star Wars-synpunkt är det fel då det blivit en tradition att avsluta med fyra punkter.

Ett annat exempel är ordet ’Jediriddare’ som i Mörkrets Hämnd helt plötsligt blivit ’Jedi-riddare’. Man har inte heller varit helt konsekvent i användningen av versala begynnelsebokstäver då man på vissa ställen kan läsa ’jediriddare’.

Alla fel ligger dock inte i översättningen. Det största felet i öppningstexernas brokiga historia kommer faktiskt direkt från George Lucas manus. Begreppet ’Solar systems’ (sv. ’solsystem’) som används i Klonerna Anfaller är felaktigt. Det finns endast ett solsystem - vårat eget. Alla andra borde benämnas som ’star systems’ (sv. ’stjärnsystem’).

Men oavsett om öppningstexterna har fel eller brister i sig så fyller dem sin funktion. De berättar historier som vi inte fått ta del av, charmerar oss och sätter oss i precis rätt stämning för att se ett av världens största filmepos.

Här följer samtliga öppningstexer från Star Wars-filmerna samt deras officiella svenska översättningar som använd vid biograf- och DVD-visningar. Vid TV-visning brukar kanalerna göra sina egna översättningar.

Årtalet då originaltexten respektive översättningen började användas nämns nedan.